Stedman Summaries #26
Om the Techlash, alternativ till gymmet, mannen som hamnade i en Black Mirror-värld och hur en 17-årings privata fest råkade locka tusentals
Det här är det tjugosjätte utskicket av nyhetsbrevet Stedman Summaries. Det kommer ut varje söndag och består av kommentarer och länkar till intressanta artiklar jag läst senaste tiden. Vidarebefordra gärna till andra om du gillar det! Och det är helt gratis att prenumerera själv.
—Jacob
The Techlash
Om man googlar “Apple world domination” får man en kvarts miljon träffar, om man googlar “Walmart world domination” får man 390. Även om den amerikanska retailgiganten Walmart omsätter dubbelt så mycket som Apple så är det ingen som riktigt fruktar (eller älskar) dem på samma sätt. (Kanske är det för att deras huvudkontor inte ser ut som ett rymdskepp?)
De stora amerikanska techbolagen — man pratar oftast om Amazon, Apple, Google, Facebook och ibland också Microsoft — har verkligen haft ett fantastiskt årtionde. Förra året omsatte de tillsammans 10.000 miljarder kr, upp 25% under pandemin. Enbart Google har nio produkter med mer än en miljard användare. Idag är de fem värdefullaste bolagen i USA alla techbolag; för tio år sedan var det bara 2 på topp-10. Många av världens duktigaste unga människor vill jobba för bolagen. Utöver kärnaffären har de blivit ledande inom många närliggande områden, drivet av mer än 500 förvärv. Och de håller på och förändrar vårt liv som få andra branscher gör.
Men på sista tiden har problem tornat upp sig. Man pratar om en tech backlash, eller the techlash. Har bolagen blivit för kaxiga? Har de, som Ikaros i grekisk mytologi, flugit för nära solen?
Motståndet mot stora techbolag har vuxit fram under flera år, men särskilt senaste halvåret har myndigheter i flera länder på olika sätt utmanat techbolagens makt. Det handlar både om att de anses destabilisera samhället genom att låta människor egga upp varandra på sociala medier, men också att de påstås vara så stora och aggressiva att de kväver konkurrensen. Dokudramat The Social Dilemma kretsar kring det förstnämnda.
Och i Stedman Summaries #4 skrev jag om det sistnämnda: hur Facebook och Google anklagas för att motverka den fria konkurrensen. Det handlar både om att utnyttja sin monopolställning för att ta så stor del av kakan som möjligt (t.ex. Apple som har monopol på appdistribution på iOS och kräver 30% av värdet av appförsäljning), men också att göra det svårare för konkurrenter att utmana dem på deras egna plattformar (t.ex. att Google föreslår sin egen flygbokningstjänst om man söker på biljetter, eller att Apples musiktjänst är förinstallerad). Även Facebooks vana att köpa möjliga konkurrenter ses som en inskränkning av konkurrens som konsumenter förlorar på.
I veckan lämnade amerikanska myndigheter in en stämning även mot Amazon, där de hävdar att retailjätten bidrar till ökade konsumentpriser genom att förbjuda tredjepartssäljare att sälja sina produkter billigare utanför Amazon än på sajten. Amazon å sin sida menar att de bara inte vill visa upp dåliga erbjudanden för konsumenten, och att retail är mycket mer konkurrensutsatt än t ex marknaden för mobiltelefoner, en tydlig markering mot Apple och Google.
Vissa anklagelsepunkter är svårare att ta på allvar än andra. Ibland känns det som politiker försöker hitta svepskäl för att kunna beskatta rika techbolag till förmån för fattiga mediabolag. Australien har till exempel stiftat en lag som innebär att Google måste betala tidningsbolag för att kunna ta med dem som sökresultat, och Facebook måste betala om ens vänner postat en länk till dem som visas i nyhetsflödet.
De stora techbolagen stäms även av andra bolag. Förra veckan vittnade Apples VD Tim Cook i en uppmärksammad rättegång om ifall Apple borde öppna dörrarna till sin “inhägnade trädgård” (walled garden) på glänt: den stängda miljö Apple byggt för iOS där man kontrollerar användarupplevelsen i detalj. Specifikt vill speltillverkaren Epic Games, som utvecklar populära Fortnite, att användare ska kunna ersätta Apples förvalda App Store med en tredjepartslösning, alternativt att apptillverkare skulle kunna välja andra och billigare betallösningar än Apples (Apple tar 30%).
Det finns juridiska paralleller till eftermarknaden för bilar, där bilägaren inte är låst att köpa via biltillverkaren. Men Apples VD hävdade att deras kontroll är nödvändig för att säkerställa användarnas integritet och säkerhet, något man vill ha för appar till skillnad från om man köper en ny vindrutetorkare:
“Privacy from our point of view is one of the most important issues of the century, and safety and security are the foundation that privacy is built upon,” he explained to an Apple attorney, echoing countless iPhone ad campaigns. “Technology has the ability to vacuum up all kinds of data from people, and we like to provide people tools to circumvent that.”
Bolagens utmaningar återfinns inte bara i USA. New York Times skriver om en global “tipping point” för att tygla techbolagen:
Never before have so many countries, including China, moved with such vigor at the same time to limit the power of a single industry. […] Around the world, governments are moving simultaneously to limit the power of tech companies with an urgency and breadth that no single industry had experienced before. Their motivation varies. In the United States and Europe, it is concern that tech companies are stifling competition, spreading misinformation and eroding privacy; in Russia and elsewhere, it is to silence protest movements and tighten political control; in China, it is some of both. […]
“the same fundamental question is being asked globally: Are we comfortable with companies like Google having this much power?”
Till och med Nick Clegg, Facebooks Head of Global Affairs, uttrycker förståelse för att insynen i de stora bolagen måste öka:
Technology must serve society, not the other way around. Faced with opaque systems operated by wealthy global companies, it is hardly surprising that many assume the lack of transparency exists to serve the interests of technology elites and not users. In the long run, people are only going to feel comfortable with these algorithmic systems if they have more visibility into how they work and then have the ability to exercise more informed control over them.
Dessutom konkurrerar bolagen mycket mer med varandra numera (kanske lite ironiskt med tanke på anklagelserna om begränsad konkurrens…).
Tidigare var det ganska enkelt: Amazon handlade med prylar, Apple tillverkade hårdvara, Microsoft mjukvara till företag, och Google och Facebook erbjöd kompletterande sätt att sälja annonser. Googles VD satt till och med i Apples styrelse, och Microsoft och Apple samarbetade kring produktlanseringar.
Men nu är tongångarna betydligt hårdare. WSJ kallar dem “frenemies for life” (friend + enemy) och beskriver hur de konkurrerar samtidigt som de samarbetar. Microsoft har utmanat Google i frågan om söktjänster ska betala mediebolag för att länka till dem. Microsoft och Apple konkurrerar om allt från molntjänster till AR. Facebook utmanas numera igen av många andra sociala nätverk, från TikTok till Clubhouse.
Apple och Facebook kritiserar varandra offentligt, där Apple säger sig ställa upp för användarens rätt till privatliv, och Facebook för småbolagens behov av nå kunder. New York Times gick nyligen igenom steg för steg hur bolagen gått från partners till antagonister:
At the time, Apple saw Facebook as a hedge against Google, the search giant that had expanded into mobile phone software with Android, a former Apple executive said. Around 2010, Eddy Cue, who leads Apple’s digital services, sought out Mr. Zuckerberg for a potential software partnership, the former executive said. […]
The situation was complicated as Facebook and Apple also became mutually dependent. The iPhone was a key device for people to use Facebook’s mobile app. And Facebook’s apps — which later also included Instagram and the messaging service WhatsApp — have been some of the most downloaded programs from Apple’s App Store.
I ett offentliggjort protokoll från ett styrelsemöte på Facebook 2014 kan man läsa hur Facebook motiverar ett visst förvärv delvis pga att stärka sin position gentemot Apple och Google:
Ms. Sandberg indicated that the proposed transaction would also provide significant benefit to the Company by improving the Company’s strategic position in relation to the mobile operating systems. Ms. Sandberg emphasized that the high concentration of the mobile operating system market - with two providers serving the vast majority of smartphone users around the world - poses a significant strategic threat to the Company’s business […]
Så hur tror man att det här kommer att spela ut?
Bolagen kämpar förstås emot inskränkningar, bland annat genom försök till självreglering (som Facebooks Oversight Board) och påminna om de värden de skapar. Men de flesta analytiker tror att bolagen kommer att tvingas acceptera åtminstone vissa ändringar.
Till exempel har EU-kommissionen redan (preliminärt) gett Spotify rätt i att Apple missbrukat sin dominerande position och gjort det svårare för Spotifys app att konkurrera på lika villkor med Apple Music.
Apple har redan sänkt avgifterna i sin App Store för små apputvecklare (speltillverkaren Epic har förväntas förlora sin stämning, men senaste dagarna har domarens uttalanden tolkats som att domslutet delvis kan gå emot Apple). Techanalytikern Benedict Evans tror att apputvecklare kommer att få välja sina egna betallösningar, vilket kommer att göra att man t.ex. kan köpa e-böcker direkt i Kindle-appen (och Fortnite “v-bucks” på Epics sajt).
Man kan tänka sig att Apple kommer att tillåta “spelkataloger” där man kan komma åt flera spel från en app, på samma sätt som man kan titta på flera olika filmer om man laddat ner Netflix-appen.
Ändringar som sker kan tänkas påverka bolagens relativa positioner, ibland på ett lite oförutsägbart sätt. Vissa analytiker hävdar att Amazon är de som tjänar mest på att Google och Apple gjort det svårare att spåra användare mellan olika sajter och appar, eftersom de har så mycket egna användare som de kan följa runt på sin egen sajt. Enligt samma linje menar andra analytiker att Facebooks kanske till och med tjänar på Apples förändringar, i och med att det kan konsolidera annonsering hos dem.
I Kina är regeringens kontroll av techbolag både mer direkt, och mer omfattande. En bieffekt av de nya regleringarna och kraftiga åtstramningarna inom t ex finansiella tjänster på sista tiden är att bolag som Tencent och Alibaba annonserat att de tvingas satsa stora summor på fundamental R&D för t ex självstyrande bilar — något som ligger mycket mer i linje med kommunistpartiets prioriteringar.
“Deep tech is a priority set by the government and Chinese Internet companies are fully aware of it,” said Shawn Yang, an analyst with research firm Blue Lotus Capital. […]
Instead of getting obsessed with a new service, “internet giants with immense data and advanced algorithms should shoulder greater responsibility, aim higher and do more in tech innovation,” the People’s Daily, a Communist Party mouthpiece, said in a December commentary.
Men det kanske på sikt kan bli i bolagens intresse att göra dessa förändringar — till skillnad från i Ryssland, Indien, Myanmar, Polen, Turkiet, Belarus och andra länder där staterna bara tycks kräva ökad möjlighet till censur. Det verkar som Internet är på väg att bli mindre globalt: olika grupper kommer att se olika verkligheter.
Vilka ytterligare regleringar förväntas bolagen möta i väst? Demokraterna i USA:s representanthus föreslår att bolag som erbjuder “plattformar” — t ex marknadsplatser — inte ska kunna prioritera sina egna produkter framföra andra, och att det ska bli svårare för stora techjättar att köpa mindre bolag (är det hotet om detta som fått Facebook att avhålla sig från köpa Clubhouse och Substack?). I Bidens regeringskansli ingår numera både en juristprofessor som sagt sig stödja att Facebook borde delas upp, samt en annan jurist som skrivit ett mycket omtalat paper om hur Amazon visar att amerikansk konkurrenslagstiftning inte bara borde handla om att säkerställa kortsiktigt låga priser för konsumenter.
Till viss del tycks techbolagen ha accepterat att en större grad av reglering är nödvändigt och oundvikligt, men de lyfter fram vikten av att den är internationellt koordinerad. Än så länge verkar lösningarna vara allt annat än koordinerade. Men ambitionerna är likriktade: nationella politiker vill ta mer kontroll.
Jan Stenbeck sägs ha hävdat ”Pengar slår idéer. Politik slår pengar. Teknik slår politik.” Det är fortfarande mycket möjligt att han har rätt på lång sikt. Men på kort sikt verkar politikerna vara sugna på att ge tekniken en match.
Presidentkampanj från fängelset?
Nu till något helt annat. Det är ganska tydligt att det republikanska partiet inte lyckats frikoppla sig från Trump. Han är fortfarande väldigt populär bland en stor grupp kärnväljare, vilket till exempel kampen om Liz Cheneys framtid visat.
Förra veckan breddades utredningen av möjliga ekobrott begångna av Trump Organization från enbart civilrättsliga frågeställningar till också straffrättsliga. Och i onsdags meddelade distriktsåklagaren på Manhattan att han sammankallat en grand jury som ska träffas löpande under de närmsta sex månaderna. De kommer bland annat kunna bestämma att Trump ska åtalas formellt, om det visar sig befogat. Det innebär att sannolikheten att Trump åtalas och döms till fängelse får anses ha ökat något. Många politiska karriärer hade nog dämpats av att ha ett åtal hängande över sig, men knappast den här. Och inte ens om han skulle åtalas och dömas — vilket just nu nog ändå får ses som osannolikt — är det nödvändigtvis ett hinder för att bli omvald 2024. Slate har till och med utredd om man kan delta i presidentvalet från fängelset.
A potential candidate’s carceral status, however, is not listed in the Constitution as a requirement, nor is a candidate’s criminal record. A Trump who has been convicted by the state or federal government of a crime, then, is equally qualified to run as a Trump with no criminal record—at least from a legal standpoint. […] Indeed, at least three incarcerated people have run for U.S. president before with no legal obstacles.
Det verkar dock vara opraktiskt att utöva presidentämbetet från fängelset:
If Trump were to somehow win reelection after being convicted of any crime, it would be unrealistic to expect that he can govern from behind bars, according to Shaw. According to the Constitution, a president must be able to perform the executive duties vested on them by the government—duties which would be extremely difficult to perform under the constraints that come with being incarcerated.
Alternativ till gymmet?
Det har sedan tidigare funnits studier som pekar på att de som badar mycket bastu mindre ofta dör i hjärtattacker och andra hjärtsjukdomar:
Increased frequency of sauna bathing is associated with a reduced risk of SCD (sudden cardiac deaths ), fatal coronary heart disease (CHD), fatal cardiovascular disease (CVD), and all-cause mortality. Further studies are warranted to establish the potential mechanism that links sauna bathing and cardiovascular health.
En långsiktig studie över 20 år visade att finnar som badar bastu 4-7 gånger i veckan hade 50% lägre risk (!) att dö i vissa hjärtsjukdomar jämfört med de som badade bara en gång i veckan. (Som med alla observationsstudier finns det risk för confounders, dvs att grupperna som jämförs är olika på något sätt utöver just bastubadandet. Kanske är de som gillar att bada bastu mycket friskare på annat sätt?)
Men om det nu är något med bastubadandet i sig som är hälsosamt, vad är då det? En ny forskningsöversikt visar att det — inte helt förvånande — verkar vara värmen. Att värmas upp påverkar kroppen på samma sätt som att jogga eller cykla:
As part of a group of researchers at Coventry University, I’ve compared the similarities and differences between the physiological responses of exercise and heating. In order to do this, I ask volunteers to undergo the same duration of hot tub bathing and moderate intensity cycling. While exercise is more adept at increasing energy expenditure, we have found comparable elevations in core body temperature and heart rate.
The similarities also go beyond what you can physically feel. By doing ultrasound scans of the arteries, I also observe similar increases in blood flow.
Men det räcker inte att basta några minuter, eller plaska lite i ett badkar: värmen måste vara ganska påtaglig och badet pågå ganska länge. Och olyckligtvis verkar badande inte helt ersätta behovet av träning…
Before you contemplate cancelling your gym membership and investing the savings in a Jacuzzi, know that regular saunas or baths are unable to replicate all the health benefits of exercise training, such as promoting fat loss and increasing muscle mass. Using hot baths or saunas shouldn’t be considered as a substitute for exercise. But it can mimic some of the health benefits – and we think that when used in conjunction with exercise, it can give rise to greater health.
Veckans ögonbrynshöjare
Låt oss avsluta med tre nyheter senaste veckan som alla sticker ut på olika sätt.
Diskussionen i västvärlden om olika sätt att dölja kvinnokroppar brukar oftast landa i en diskussion om lokalbefolkningens omoderna värderingar och bakåtsträvande beteenden som förtrycker kvinnor. Men dessa diskussioner brukar oftast inte utspelas i nordöstra Florida.
Nu har en högstadieskola där hamnat i blåsväder för att digitalt har censurerat åtminstone 80 kvinnliga elever i en årsbok, något som många elever upplevt som i sig sexualiserande. Inga bilder av killar har justerats, inte heller bilder där de har badbyxor. Skolan har tidigare varit i blåsväder för att fångat in kvinnliga studenter i korridoren, kritiserat deras kläder och gett dem mer täckande plagg. Skolan ligger i en av de rikaste och mest välmående delarna av Florida, med betydligt högre utbildningsnivåer än resten av delstaten.
Vidare: The Verge skriver om en man i Chicago som kanske trott att han vaknade i en Black Mirror-dröm. Han hade identifierats av en polisalgoritm som havandes “hög sannolikhet att bli inblandad i en skjutning”, utifrån hans relationer och närhet till kända förövare och offer — men den kunde inte säga om det var som förövare eller offer. Några poliser kontaktade honom för att varna honom för andra / sig själv, vilket i sin tur blev en självuppfyllande profetia.
McDaniel was both a potential victim and a potential perpetrator, and the visitors on his porch treated him as such. A social worker told him that he could help him if he was interested in finding assistance to secure a job, for example, or mental health services. And police were there, too, with a warning: from here on out, the Chicago Police Department would be watching him. The algorithm indicated Robert McDaniel was more likely than 99.9 percent of Chicago’s population to either be shot or to have a shooting connected to him. That made him dangerous, and top brass at the Chicago PD knew it. So McDaniel had better be on his best behavior. […]
But the visit set a series of gears in motion. This Kafka-esque policing nightmare — a circumstance in which police identified a man to be surveilled based on a purely theoretical danger — would seem to cause the thing it predicted, in a deranged feat of self-fulfilling prophecy.
Slutligen, i en nyhet som känns väldigt 2021: en 17-åring i Kalifornien skrev på sociala medier att han skulle ha en fest till helgen, men det blev inte riktigt som han tänkt sig.
He made the invitation on Monday, specifying a time (7:30 p.m.), place (fire pits) and date (May 22). “Slide tru this Saturday we finna turn up!!!!” read the bottom of the image, which was titled “Adrian’s Kickback.”
“It was meant to be for my school,” Mr. Lopez said.
Men det digitala flygbadet han skapade blev viralt när TikToks rekommendationsalgoritmer råkade plocka upp det. Videos med hashtagen #adrianskickback sågs 280 miljoner gånger på några veckor och folk började skriva på sociala medier hur de skulle flyga från hela USA för att vara med. Det hela slutade med kaos och att tusentals ungdomar samlades på Huntington Beach för att fira honom.
Det här var allt för idag.
Om du har vänner som du tror skulle gilla nyhetsbrevet, vidarebefordra det till dem eller tipsa dem om att skriva upp sig här för framtida utskick (det är helt gratis!).
Vi hörs nästa söndag. Ha en bra vecka!
—Jacob